Skjutsa till innebandyträningar och ridning, pressa in föräldramöten och tjejhelg. Stubinen är kort mot partner och barn och kanske har du tryck över bröstet, ibland tål du inte höga ljud.. Kanske du ”tjuvjobbar” på toaletten hemma så sambon inte ska bli grinig att du jobbar över? När får man hoppa av ekorrhjulet?

Kanske du läser om tips hur du ska hantera din stress men att inget fungerat i längden så därför letar du andra tips och övningar.. Men det handlar ofta om symtomlindring för stunden och förändrar inte situationen i grunden.

Vad är då stress? Stress uppstår när krav överstiger vår möjlighet att anpassa oss. Stress kan handla om både yttre och inre stressorer. En yttre stressor kan vara att man t.ex. rent faktiskt har för många arbetsuppgifter att göra eller kanske relationella förväntningar. En inre kan vara t.ex. egna prestationskrav.

En situation i sig är inte stressig, en situation är och sedan reagerar vi med stress. Det kan vara väldigt olika från människa till människa hur vi reagerar. En del blir väldigt stressade av många situationer som ser till synes harmlösa ut. Medan andra kan klara av stora påfrestningar och behålla lugnet. Hur vi reagerar just i situationen kan vi inte välja, det beror på att vårt nervsystem mer eller mindre stresståligt på grund av tidigare erfarenheter kombinerat med inarbetade mönster för hur vi hanterar utmanande situationer.  MEN, det vi kan välja är hur vi framöver på sikt vill lugna nervsystemet och förändra våra inre mönster för hur vi hanterar situationer.

Vid upplevd stark stress, oavsett vilken typ av stress, drar kroppen igång sitt system som är till för att hantera utmaningar och krav. Kroppen förbereder sig för kamp eller flykt som rent evolutionärt skulle skydda oss från fara (och sedan dess har inte hjärnan uppdaterats så kroppen går igång även vid tänkt fara..) Vi är gjorda för att klara av stress och om det kombineras med att vi kan gå ner i varv efter en stressig situation är det ingen fara.  Men när stressen blir långvarig eller intensiv kan den börja bli ohälsosam för oss och vårt mående, både fysiskt och mentalt, påverkas. Att i det läget ignorera de fysiska och mentala varningssignalerna kan till exempel bero på behovet att även om det är på egen bekostnad ta hand om andra, en prestationsbaserad självkänsla eller att du av ekonomiska skäl inte har råd att känna efter.. Det är många nuförtiden som drabbas av stressrelaterad sjukdom och det är dags att vi tar stressen på allvar, både som enskild individ men också på en samhällelig nivå.

Vad kan vi göra åt det då?

Att prata om saker man kan göra själv kan vara vanskligt då lösningen inte bara får läggas på individnivå – lära sig knep för att ”orka” situationer som kanske inte är rimliga att orka. Men med det sagt vill jag ändå komma in på de individuella åtgärderna.

Att se över sin livssituation och göra förändringar i relationen mellan krav och återhämtning som blir långsiktigt hållbara är möjligt. Även att successivt förändra dina inre mönster och lugna nervsystemet, men man kan behöva stöd av t.ex. en samtalsterapeut.

Ibland kan symtomlindrande åtgärder jag nämnde i början vara bra för att bli lite lugnare för stunden och därmed få bättre tankeförmåga att kunna ta tag i situationen. Vi kan påverka kroppen och ta den från det sympatiska nervsystemet till det parasympatiska (kroppens lugn och rosystem) genom till exempel lugnande andning. Det handlar om till exempel djupa, lugna andetag där utandningen är lite längre. Uttrycket ”nu kan du andas ut” är nog inte en slump;-). Om du övar på lugnande andning generellt kommer det vara lättare att ta till i en stressad situation. Så det behöver inte handla om att avsätta två timmar till meditation utan att ta tre minuters lugnande andning, kanske låta axlarna sjunka lite längre ner vid varje utandetag.

Att hantera stress kan handla om att trots att det är mycket, vara i en sak i taget. ”Nu diskar jag, nu diskar jag och känner vattnet mot mina händer”. Men om man diskar och samtidigt får hjärtklappning för att man tänker på allt som finns kvar på to-do-listan kommer inte diskningen gå snabbare men stressen ökar..

Det kan också handla om ”vilken växel” man har i när man gör saker. Om 0 är låg energi och 10 är extremt uppvarvad så kan det ibland vara hjälpsamt att reflektera över vilken växel som är nödvändig och blir hjälpsam just nu. Ibland vid stress så ligger man konstant på en hög växel oavsett syssla vilket bränner energidepåer.

Stressen gör att vi får svårt att skilja på vad som är viktigt och oviktigt så vi kan behöva stanna upp och göra en sträng scanning av det vi tänkt att vi ”måste” hinna med under dagen. En annan aspekt är att vi också ofta blir sämre på att delegera uppgifter både på arbetet och hemma under devisen ”det går snabbare om jag gör det själv”. Det här med att våga be om hjälp eller som man också skulle kunna säga, låta någon annan få vara viktig för dig, och kanske hämta på förskolan någon gång etc. skulle kunna göra att vi tillsammans fixar det här och som jag tror, också mår bättre då vi är behövda.

En annan aspekt kan vara att arbetsfördela på ett annat sätt mellan er i familjen. På RAW Relations är det ofta en uppgift i parterapi som klienterna får med sig hem, ett verktyg för att få en översyn. Det behöver inte handla om att målet är att man ska göra precis lika mycket av allt men att bli medvetna om hur det är fördelat och prata om det blir bra i familjen just nu. Även titta på de så kallade ”osynliga” arbetsuppgifterna som att fundera på vad svärmor ska få i födelsedagspresent och ta initiativ till att prata om vem som ska köpa den. Att ungdomar har städuppgifter eller matlagnings- och diskdag behöver inte innebära att man är taskig som förälder utan att du ger ungdomen möjlighet att förbereda sig inför vuxenlivet, och få gladare föräldrar. Men förbered dig på att äta kanske samma enkla rätt varje tisdag i ett halvår;-)

Ett stort energiläckage är ofta det tjafs som blir i familjen (eller på arbetsplatsen) då stressen är hög. Vid stark stress ska vi bara agera och har inte samma tillgång till frontalloben där vår reflekterande förmåga finns. Att tänka på hur man kommunicerar och öva på att prata med så kallade jagbudskap kan vinna tid då det upplevs mindre konfrontativt så du slipper ägna tid åt bråk. Det kan också handla om att reparera om det blir fel i en stressad situation och några andra saker som vi ofta övar på i parterapirummet. Så kommunikationsträning för att slippa energitappen som blir vid t.ex. missförstånd och tjafs är ett hett tips!

Sist så kan det vara lätt att välja bort allt det som är roligt eller inte ett måste när kalendern är full men att under lättsamma former få prata med sina vänner eller träna är så viktigt för att må bra och få energi så det är inte att ”förlora tid”. Så att också ha öar av det som fyller på blir viktigt.

Och ryms inte det i schemat kanske det är läge för en rejäl översyn och kanske omprioritering – hur blir vårt liv med karriärer, sommarstuga, fjällstuga, skoter, vara klasspappa, cyklar som ska tas omhand etc. etc.? Varje sak man äger behöver tas omhand och kostar pengar som innebär att man kanske behöver arbeta mer och det kan för en del bli en ”ond cirkel”. Och blir det bra för eventuella barn, på riktigt?

Förbereda för relationell sommarblomning..

En sak som kan lindra stress är att investera lite i sin parrelation. Vi brukar prata om att vårstäda, kanske i trädgården men också där vi bor, till exempel putsa fönster, så solen kan lysa in! Men hur många vårstädar relationen?

När det finns för mycket ”bråte” i form av olösta konflikter och kanske ”opratade” besvikelser mellan ett par kan det vara svårt att nå fram till varandra, att på riktigt möta varandra. Att tillsammans ”städa sin relation” i parterapi kan vara den viktigaste sommarförberedelsen av alla. För en högre inre standard och sommarblomning, på riktigt.

Förodla en relationellt blommande sommar

Om du vill att det ska blomma i relationen till sommaren är det bra i det relationsklimat som råder, med t.ex. stress, sociala medier och Netflix, att förså redan nu.
Men vad innebär det, vad är det för frön man använder då?
De frön jag pratar om kallas t.ex. lyhördhet (att stämma av förväntningar och behov) och närvaro (att hitta microstunder av ömhet redan nu så inte allt ska tas igen på semestern.. ).

Kanske du som läsare har andra ”frön” att tipsa om?

Önskar dig en fin vår!

/Anna-Karin, RAW Relations